onsdag 30 december 2009

Alamos Malbec 2008

Blir bjuden på Alamos Malbec, 89 kr, till entrecôte med bea - det enkla är bäst. Och vinet är en riktig överraskning! Hade förväntat mig mer power, fyllig malbec med aningen för mycket fruktsötma och vaniljaromer, avslutat med mycket sötlakrits. Men det här vinet bjuder mer på eleganta hallonfrukter, bra syra och inte så fyllig kropp - elegant med väl integrerade fat. Tankarna flyger ner till södra Rhône, grenachefrukt med schysst uppbackning av mineral och jord. Men även upp till Bourgogne: lite jordgubbar, örtigt och syrlig frukt. Det är inget stort vin, men gott, välgjort och mycket vin för pengarna.
Alamos Malbec 2008: 3p av 5

lördag 26 december 2009

Poliziano Vino Nobile di Montepulciano 2006

85 procent sangiovese, resten merlot, canaiolo nero och colorino. Ståltanksmaceration och jäsning, lagring på fat 14-16 månader. Producenten tillhör de som leverar med jämn och bra kvalitet för de mesta, inte sällan i modern stil (mycket frukt och fatkaraktär). Vino Nobile di Montepulciano för 189 kr, till rostbiffstek som serveras av föräldrarna i kväll ... Direkt ur flaskan och i glaset. Färgen är röd till mörkröd. Doften är ung, fruktig och med tydlig limlåda och målarfärg. Här är det nya fat som gäller, mörk choklad, körsbärskärnor, örtighet och lite saftliknande svarta vinbär - inte helt olik en modern rioja faktiskt. Smaken är snarlik med bra och frisk syra, körsbärsbitterhet och syrliga rönnbär. Det är ganska stramt, men långt ifrån bordeaux-torrt eller jordigt. Lite för modernt för mig, men kanske lite lagring rundar av faten och få vinet i balans? Okej vin, men inte mer. Den andra flaskan får vila ett par år.
Poliziano Vino Nobile di Montepulciano 2006: 3p av 5

fredag 25 december 2009

Taylor's Quinta de Vargellas 1998

Taylor's vingårdsbetecknade vintage port, årgång 1998 och inköpt på bolaget för reapriset 149 kr. Har tidigare provat 1988 och 1995, där den sista är håller världsklass. Den här 11-åringen kommer i röd till tegelröd färg och med stor och lite utvecklad doft. Klassisk doft av russin, fikon, inlagda körsbär, choklad, läder och varmt farinsocker. Smaken är fyllig, söt och frisk. Körsbärslikör, mörk choklad, saltlakrits, russin och lite eldigt slut. Alkoholen slår igenom en aning, men det är smakrikt med lite kryddigt slut. Inte helt i balans då det är lite för eldigt och kanske inte så komplext. 149 kr (halvflaska) är ändå billigt för det här vinet.
Taylor's Quinta de Vargellas 1998: 3p av 5

Château Gaudrelle Le Sec 2008

Till lutfisken. Vouvray och chenin blanc, 6 gram socker per liter. Producenten heter Château Gaudrelle och vinet kom för 95 kr, i september på bolaget. Färgen är ljusgul. Doften är härligt frisk som ett sommarregn på asfalt - mineral och terroir. Det är apelsinfruktigt, gråpäron, lime, grape och aningen mango. Det är lite kryddigt och typiskt chenin-vaxigt med toner av honung. Smaken och syran är sjukt frisk, med vaxiga drag, det är sura citronkarameller med lite honung i mitten. Gråpäronen går igen och mineralen och jordigheten finns tydligt där - det här är bra och typiskt för Vouvray. Den lilla sötman märks bara en aning, men det balanserar den friska syran perfekt.
Château Gaudrelle Le Sec 2008: 3,5p av 5

lördag 12 december 2009

Benfield & Delamare Martinborough 2003

Benfield & Delamare är en av Nya Zeelands minsta producenter, 6 hektar egna odlingar i Martinborough och hantverksmässig odling och vinmakning gör dem till verkliga unikum - det här är vin på garagenivå. Man satsar på bordeauxdruvorna merlot, cabernet sauvignon och cabernet franc istället för pinot noir och man struntar i konstbevattning - rankorna ska stressa sig till näring och karaktär. Flaskan som provas ikväll är köpt på plats - druvsammansättningen är merlot 65 %, cabernet sauvignon 25 %, franc 10 %. Färgen är röd där kanterna är mer ljusa och det skimrar lite tegelrött. Doften är omedelbar och fruktig med svarta vinbär, körsbär, örter, mynta och lite tobaksblad och lakrits. De 20 månaderna på fransk ek (40 % nya) ger kaffe och mörk choklad. I bakgrunden lurar lite härliga jordiga toner, järn, multna löv och ladugård. Första klunken är grymt fruktig och första tanken är tyvärr: "det här är ju svartvinbärs-saft". Men från "ingenstans" kommer en härlig attack av fruktsyra och lagom torra tanniner. Det håller ihop. Visst är det nya världen frukt - och visst ligger det nära Chile-cab eller Aussie-dito till en början, men alkoholen slår inte igenom alls (13 %). Syran är grym och slutet är härligt torr - lite kakao och svartvinbärsblad som gör att det är lite bittert. Det är fylligt och smakrikt. Vinets frukt stillar sig och under kvällen blir det mer balanserat och i doften ligger det inte långt efter en bra Saint-Émilion. Skitgott helt enkelt!

lördag 5 december 2009

Volnay 2006 - Fernand & Laurent Pillot

Provade det här vinet i våras, och blev inte charmad. Okej vin för strax under tvåhundringen - en Volnay som visade upp typisk kryddig pinotkaraktär, med syrliga ingredienser. Ikväll är kalvsteken på g med gräddig champinjonsås och vanlig kokt potatis. Den andra och sista flaskan av vinet bör funka. Men först lite noteringar. Färgen är röd, transparent, med ljusröd kant. Doften är fruktig, men istället för sköna hallon- och jordgubbstoner så är det mer åt inlagda körsbär. Det drar åt romrussinhållet och det är lite limstiftskaraktär över det hela - inte bra. Smaken då. Hej ekplanka! Det är friskt, lingon- och körsbärssyrligt. Men det är också lite torrt och den torra eken, ja den ekar länge i munnen. Det är kryddigt, men mer åt köttbuljong och muggig, bitter jord, än fräscha örtkryddor och härlig höstskog. Ja, ska man springa ner i källaren och hämta ett annat vin? Snart är steken klar .... Nä, jag hoppas att gräddsåsen "räddar" det här vinet - ensamt är det helt chanslöst mot mitt kvällshumör ... Det här vinet visar enkelhet och lider av för lite frukt och för mycket fat.
Volnay 2006 - Fernand & Laurent Pillot: 2p av 5

fredag 4 december 2009

La Chapalle des Augustins 2007

Sancerre för 189 kr från erkänt duktiga Henri Bourgeois. Vinet har ljusgul färg med gröna stick. Doften är charmigt, men återhållsam, mineralisk med flintarök, aromatisk med druvtypiska drag som vinbärsblad/krusbär, men också gröna äpplen, mango och grape. Smaken är som sig bör grymt frisk, lite fet, med mangotoner, mineral, grapefrukt, lime och gröna äpplen. Vinet är koncentrerat och har inga drag av utveckling - fortfarande ungt, friskt och elegant. Passar perfekt till getostsallad med rostade pinjenötter. Kan tycka att prislappen är lite för saftig, men vinet har mer kropp än till exempel än lite billigare sancerrer. Typ den här.
La Chapelle des Augustins 2007: 3p av 5