Baumard Cremant 06 & Palmer 02

Cuvée Millesime Tirage (Cremant de Loire) från Domaine Baumard har vunnit mot äkta champagne, enligt importören Origo Wines. Då var det årgång 2004, nu handlar det om 2006. Druvblandningen har jag inte hittat någon info om, men antar att det är chenin blanc och chardonnay. För att få lite referens öppnas även en Palmer & Co Brut 2002 (pinot noir och chardonnay). Baumard har en mycket ljus gul, nästan vattenklar färg. Doften är diskret, purung av gröna äpplen, med viss aromatiska drag, och piggelin-päron, örter, grapeskal, mineral (våt sten) och aningen jästbrödiga toner. Smaken är mycket frisk och ren med bra mousse - om än lite stickig karaktär som drar åt sura krusbär - grapefrukt, citron/honungskarameller och örter.

Palmer 2002 kommer i gul färg och väl utvecklad doft av rostat bröd, nötter (valnötter, hassel) och tydlig mineralkaraktär av flintasten, krita och ostronskal samt blodgrape och bokna röda äpplen. Smaken är krämigare, mer utvecklad karaktär med valnötter (tänk Semifreddo) med ren frisk och balanserad syra. Vinet har flera år kvar, men är god att dricka nu. Matchampagne.

Visst är Baumards Cremant ett bra vin, men kommer inte upp till Palmer, vilket inte var väntat. 169 kr för Loire-skumpa och 267 kr för Palmer (nu årgång 2005 på bolaget).

Boom Boom - ekchips?

Boom Boom Syrah 2008 från Columbia Valley (Washington State, US) är mörkt, kompakt, rödblå i färgen. Doften är stor, inställsam och vidöppen med fatvanilj, lakrits, mörka bär och chokladmousse. Det här är godis för vuxna. Det finns lite rökt kött och pepparkorn i botten någonstans, men det sköljs över av de rostade faten (10 månader på fransk ek ska det visst vara, men jag är tveksam till det med den påklistrade vaniljtonen...) - eller är det ekchips med extra "chocolate, medium toast"? Smaken är mjuk med bra läskande syra (som drar åt grön paprika). Tanninerna lyser med sin frånvaro som en skoltrött tonåring. Det är dock inte syltigt eller trött på något vis - men däremot saftigt och med lite bittert slut. Vanilj- och lakritsstången kör om varandra även i smaken, som om det vore bänkpresstävling på gymmet. Enligt Charles Smith själv är detta vin gjort för snabb konsumtion - och visst är det så. Jag borde inte lägga så mycket analys på det här. Men varför inte köpa en Lindeman Shiraz eller någon annan från Down Under - till billigare pris? Boom Boom kostar 124 escados i BS, för dyrt även för en Solside-bo. Och så borde det stå Shiraz istället för Syrah på etiketten - det är den stilen på vinet.

Boom Boom Syrah 2008: 2p av 5

Tokara Director's Reserve White 2008

Vit bordeauxblandning från Stellenbosch och det är riktigt bra för 169 kr. Mixen består av 72 procent sauvignon blanc och 28 semillon - med 9 månader på små franska ekfat - så på pappret är det precis som jag vill ha det. Färgen är ljusgul med gröna drag. Doften öppnar stort med tropisk frukt, mandarin, aromatiska krusbär, rejält med smöriga och kolaaktiga fattoner, nötter, vax, lime och rök. Det ringlar också lite mineralkänsla över doften som går att likna vid en dammig grusväg. Smaken är läskande frisk med rostade fat, smör, sura krusbär, vinbärsblad, mandarin och vaxigt, smakrikt slut. Alkoholen (14 procent) märks inte nämnvärt utan vinet är välbalanserat. Helt klart bordeauxlikt och långt ifrån sparrisdominerat som många sauvignon från Sydafrika tenderar att bli. Mer om Tokara här.

Tokara Director's White 2008: 3,5p av 5

Xavier Côte du Rhône 2009 inte så dåligt till slut

Xavier Vignon Côte du Rhône 2009 har fått 91 poäng av Parker. Vinmakaren Xavier är uppskriven, främst i USA. Hans CdP har levererat - modern tappning och ganska mörk i färg och frukt (relativt stor del mourvedre ska visst vara hemligheten). Men när jag öppnar den vanliga Côte du Rhônen så undrar jag vad Parker provade för vin. Färgen är det inget fel på, mörk blålila färg med fin lyster. Doften däremot öppnar med jästa bär, skumbananer och beaujolais noveau-parfymerad känsla. Inte alls det jag hoppades på. Visst finns det kryddiga/peppriga toner, viol och örter, och även hallon/lakrtis-mix. Men det är för tokungt nu. Malolaktiska aromerna ligger på för mycket. Smaken däremot är slank med lagom kropp och härlig frisk, fruktig syra - som verkar var kännetecknet för 09:orna. Tillsammans med tydliga (lite bångstyriga) tanniner som ger smaken balans. Skumbananerna försvinner en aning med luft och det kommer fram mer av våt jord, kakao och björnbär. Men helhetsintrycket blir ändå att vinet är för ungt nu (behöver kanske ett halvår till för få bort de jästiga aromerna). Okej vin för 99 kr som togs sig under kvällen. Men inte alls i samma klass som till exempel Saint-Cosme Côte du Rhône (100 procent syrah, som provades för ett par veckor sedan). Druvmixen för Xavier är 60 procent grenache, 20 mourvedre, 10 carignane och 10 syrah. På Wineaccess.com kan man läsa mer om vinet och vinmakarens tankar om skillnaden mellan årgångarna 2007 och 2009.

Xavier Côte du Rhône 2009: 3p av 5

Puligny-Montrachet V.V. 2007 Vincent Girardin

Det här är grymt bra. Ren, smakrik och terroir-driven bourgogne sitter så jävla bra vissa kvällar. Färgen är gul med gröna nyanser. Doften är ungdomlig och subtil med gula äpplen, lime och plommon, tydlig mineral av knallpulver och nykrossad sten. Men här finns givetvis också lagom med toner av rostade ekfat, brynt smör och nötter som lirar ihop med det blommiga inslaget av jasmin-te. Smaken är i harmoni med doften, men har också kryddiga inslag av anis och örter. Fruktsyran är ett kapitel för sig. Tror inte jag har provat ett vin med denna höga och klockrena syra av blodgrape med finess av lime - stramt och knivskarpt. Ja, syran blir nästan för mycket. Men jag klagar egentligen inte - Vincent Girardin kommun-Puligny-Montrachet är exakt min typ av vin. Eftersmaken klingar av i långsam takt och mineralen ligger och kittlar i flera minuter. Vinet är lite för ungt i dag och syran får gärna rundas av, men vad bra det är redan nu! Februarisläpp för 299 kr, 169 för halvflaskan. Producenten kör minimalt med inverkan i processen, handskörd, två sorteringar av druvorna, vildjäst och lång lagring på jästfällningen, mestadels använda fat. Biodynamiskt från 2009 och 91 poäng av Mr Parker.

Puligny-Montrachet Les Vieilles Vignes 2007 (Vincent Girardin): 4p av 5