Loire, Samur, chenin blanc, och brukar oftast falla mig på läppen. Bland annat för att vinet brukar ge mycket karaktär för pengarna (169 kr på bolis). I och för sig var det flera år sedan som jag drack det här fatlagrade vinet - har smakprofilen ändrats? Jo, kanske. För det här faller inte mig riktigt på läppen ikväll. Färgen är gul med klar lyster. Doften är stor med tydliga vaxiga toner, honung, nötter, fatvanilj, grapefrukt, mineral och örter. Inte alls dumt och det växer fram lite tropisk frukt i form av ananas och mogen mango efter ett tag. Men det smaken som gör mig besviken. Fyllig, javisst, torr - check, hög syra, you bet, smakrik, absolut. Mycket ek? Självklart. För mycket? Ja, utan tvekan. Det blir till slut för ekbittert (ett år, på tre år gamla ekfat), bland alla sköna mineraler, gula äpplen, Vicks citron-honungs-tabletter, grapefrukt och ananastoner som finns där någonstans. Visst är vinet bra, men lite för publikt med sin fatkaraktär och ursprunget är inte helt tydligt.
Langlois Chateau 2004: 3p av 5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar